Det är ungefär lika många ungdomar som jobbar nu som jobbade före reformen med generellt sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar” säger Anders Forslund som är professor vid Uppsala universitet och biträdande chef vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Reformen påbörjades redan året efter Alliansens tillträdande
och den byggdes på med ytterligare sänkning för tre år sedan. Som vanligt
baserades regeringens reform på framräknade teoretiska siffror och
förhoppningen var att sänkningen skulle stimulera arbetsgivare att anställa
ungdomar.
Reformen har hittills kostat 51,5 miljarder kronor ca 2,6
miljarder mer än vad regeringen har budgeterat med.
Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, påstår att: ”sänka arbetsgivaravgifter är en dyr metod med osäkra effekter. En hel del tyder på att det inte har någon effekt alls”.
Faktum är att, trots finanskrisen 2008, har inte reformen
haft någon som helst vetenskaplig fastställd effekt. Det enda vi kan vara säkra
på är att regeringen subventionerat, främst snabbmatskedjor, med totalt 51,5
miljarder kronor sedan 2007.
DN ,
3 kommentarer:
Om man sänker priset på bananer så säljer man fler. Om man sänker priset på arbetskraft så ökar efterfrågan. Det fattar vilken person som helst.
Intressant jämförelse. mmmm låt mig fundera? Aha Ironi!
Intressant jämförelse. mmmm låt mig fundera? Aha Ironi!
Skicka en kommentar