måndag 7 februari 2011

Jämlikhet är den svenska modellen.


Vid kaffestunden på jobbet kom vi att tala om den idag vanliga åsikten inte bara från borgerligt håll utan även från socialdemokrater. Nämligen åsikten att vi för en politik för förlorarna och inte för dem som det går bra för. Vi är helt enkelt livrädda för att betraktas som ett bidragsparti vilket Mona´s tal var ett utryck för. Moderaterna satt ordet bidrag i folks medvetande som något negativt. Eller som en del kallar oss ”tycka synd om- partiet”.

Men det är ingen som blir socialdemokrat därför att han tycker synd om människor som är sjuka, arbetslösa eller i utanförskap. Det är borgare som ”tycker synd om” och idkar välgörenhet. Man blir socialdemokrat eftersom man tror att alla, med rätt förutsättningar och stöd, kan utvecklas och lämna arbetslöshet och utanförskapet. Men vi tror också att de som ändå inte kan få ett arbete, eller som inte blir friska ska ha ett anständigt liv. Som socialdemokrat tar jag alltid den svagares parti gentemot den som har större makt. Jag hatar det ojämlika samhället. Det är det jämlika samhället som ger hela samhället tillväxt. Det jämlika samhället är den svenska modellen och sakta men säkert monteras den ned nu.

Cecilia Verdinellis skriver i sin gästkrönika i Aftonbladet att partiet tycks samlas kring en retorik som menar att vi inte ska bry oss om dem som har det svårast.


Lena Andersson har skrivit om detta att inte gå den borgerliga vägen.Och även Lena Sommestad. Peter Andersson skriver som vanligt insiktsfullt.Marika Lindgren Åsbrink måste också läsas och inspireras av.

söndag 6 februari 2011

It´s morning again in America.

När nu Ronald Reagan på många håll hedras på sin födelsedag och långt efter sin död är en ikon för teapartyrörelsen i USA kan vi som vet vilket elände i världen som han har varit ansvarig för ändå erkänna att han medverkade i en av de i särklass mest mästerliga valfilmer som har producerats.

Vi måste slå an något liknande den känslan i nästa val.

"It´s morning again in America". Valet 1984.


Hur kommer SD att agera?




Kan inte låta bli att kommentera att unge William Petzäll enligt media har tillbringat natten i fyllecell.

Detta efter att ha påträffats så allvarligt berusad att han inte har kunnat ta vara på sig själv. Polisen noterade också att han befann sig i en vandaliserat lägenhet vars innehavare är hans tidigare flickvän. Nu ska sägas att även representanter från SD får betraktas som oskyldiga till dess att motsatsen har bevisats. Men det är ett faktum att han har tillbringat natten i fyllecell.

Ledningen inom SD, vilket han själv onekligen tillhör, har använt mycken möda och resurser för att försöka tvätta bort stämpeln av att partiet består av ynglingar med rakade huvud och extremt rasistiska åsikter.

Men den här händelsen visar på att det inte räcker med kostym och slips för att bli rumsrent. När det rämnar lite i fasaden så visar det sig att inte mycket har förändrats sedan mitten av 90-talet.
Helt uppenbart har Petzäll problem med sitt förhållande till sprit och tabletter likväl med sitt humör och syn på kvinnor. Förhoppningsvis får han hjälp. Frågan är om han får det från sitt parti?


En bloggare (peace, love and capitalism) tycker att Petzäll ska utvisas till Västra Götaland. Jag anser att om han ska utvisas någonstans så är det i barmhärtighetens namn till Dalarna. Han är riksdagsledamot för Dalarna och han skulle säkert trivas i det landskap där nationalromantiken har sin vagga.

Andra som skriver om detta är ex:
Röda Berget
Alltid rött, alltid rätt

BlackCat

torsdag 3 februari 2011

Maud Olofssons panik och ideologisk utförsäljning.


Regeringen aviserade idag att de ämnar sälja delar av vårt gemensamma innehav i Nordea. 255 miljoner aktier, motsvarande 6,3 procent av statens innehav i den mycket lönsamma bankjätten.


"- Intäkterna från försäljningen kommer att användas för att stärka stabiliteten i Sveriges ekonomi, genom en minskning av statsskulden", säger finansmarknadsminister Peter Norman i pressmeddelandet.


En regering som tar ansvar gör naturligtvis en ordentlig kalkyl på vad vi tjänar på att minska statsskulden gentemot att varje år få en avkastning på vårt ägande.

Jag noterar också att Maud Olofsson, Näringsminister (C) numera är för att reglera elmarknaden. Är förmodligen hennes sätt att försöka vinna tillbaka sina gamla landsbygdsväljare. Även kronprinsessan Annie Johansson sällar sig till att återreglera. (Blir nästa SJ måhända?) För mig är det svårt att tro på Maud Olofssons ord. Hon känns helt enkelt inte trovärdigoch kommer förmodligen att avgå efter sommaren.

Andra som skriver om Maud Olofssons omvändning är:
Ola från Helsingborg
Alltid rött alltid rätt
Ann Helena Rudberg

tisdag 1 februari 2011

Alla platsar inte som chef.

Katri Linna (DO) har fått sparken av Erik Ullenhag,integrationsminister och dessutom folkpartist. Det har stormat runt Katri och hon har varit stridbar röst mot diskriminering. Naturligtvis har hon retat upp många under resans gång. Inte minst personalen. Kan bero på att hon helt enkelt inte är lämplig som chef. Men hon har drivit diskrimineringsfrågor och då har folk blivit trampade på tårna.

Som alltid när regeringen agerar så placeras personen ifråga på regeringskansliet och får någon lämplig uppgift. Katri ska skriva en vitbok om hur romer har behandlats i Sverige.


Jag tror helt enkelt att myndigheten har blivit för stor i och med att den moderatledda regeringen slog samman JämO, DO, HO och HomO till en enda myndighet. Men att få Erik Ullenhag att erkänna det är väl för mycket begärt.

När nu kostnaderna för regeringskansliet ökar kanske det är dags att lägga ned något litet konsulat någonstans?

Det finns många bloggare som jublar. Märkligt varför men här är två av dem: Fredrik och Inga som till och med utbrister i ett äntligen.