lördag 26 januari 2013

Vem har baxat Sverige till ett Nato medlemskap utan diskussion?




Varför måste vi jämt upprepa misstag?



Efter första världskriget trodde Sverige att det var slut på alla krig. Ett försvar var inte nödvändigt och därför genomfördes stora försvarsnedskärningar under 20 och 30 – talen. Först efter Tysklands brutala ockupation av Polen släppte den naiva synen på omvärlden. Det var så dags då. Dock, genom en eftergiven neutralitetspolitik, lyckades Sverige klara sig helskinnade genom kriget.

Det var kanske inte så konstigt att Danmark och Norge gick med i den USA ledda Nordatlantiska Alliansen, NATO, efter kriget. Sverige hade inte samma motivation och stannade utanför. Vi gick inte heller med i Warszawapakten.
Den svenska säkerhetspolitiska doktrinen byggde på den allmänt accepterade ambitionen att Sverige i händelse av ett krigsutbrott i omvärlden, det vill säga främst en konflikt mellan öst och väst, skulle vara neutralt med de folkrättsliga förpliktelser detta skulle innebära.
”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Både alliansfrihet och neutralitet fordrar ett tillräckligt starkt försvar för att ge substans till orden. Sedan 2000-talets försvarsreformer är Sverige enbart ”militärt alliansfritt”. Efter kriget gick vår neutralitetspolitik ut på att söka säkerhet genom oberoende från andra. I och med 2000-talets reformer går den nya solidaritetspolitiken ut på att söka säkerhet genom samarbete med andra demokratier. Reformerna utesluter militära angrepp. De bygger på att det är terroristangrepp eller naturen som ska angriper oss. Vi är tillbaka i den naiva tron att det aldrig mer kan vara en nation som angriper oss. Men Ryssland rustar sin militära förmåga och satsar ofantliga 25 procent av sin BNP på militären. Det är naturligtvis på grund av att de just nu rustar upp sin militära potens.

Vilka länder är tänkbara att komma till vår undsättning?

Nato länder hjälper först och främst sina egna medlemmar. EU är ingen militärunion. Ryssland?
Sanningen är att vår militärdoktrin inte håller. Enligt ÖB kan vi försvara ett enstaka mål under en vecka sedan måste vi ha hjälp. ( Även om vi tolkar hans utspel som en del av budgetförhandlingen är det enbart 1,2 % av BNP som vi satsar på vårt försvar). Försvarsministern Karin Enström (M) tycker att en veckas uthållighet är fullt tillräckligt! Tanken bygger väl på att även vi har militär styrka att komma till undsättning men skulle det vara sant så borde vi kunna försvara oss lite längre än en vecka. Hennes lösning med en Nordisk försvarsunion har i varje fall dissats av Finlands försvarsminister. Det hela kokar ned till att hela den svenska försvarsplaneringen utgår ifrån att vi i en händelse av en konflikt ska få stöd av Nato.

Vem har baxat Sverige till ett Nato medlemskap utan diskussion?

SVD ,

1 kommentar:

FV sa...

FP har talat om detta under lång tid men tex S har inte tagit debatten. Nu får ni skylla er själva.