Behöver Svenskt Näringsliv forskning om privatisering? De bryr sig ju ändå inte om resultatet.

Läser dagens debattartikel i SvD. Den är skriven av Anders Morin på Svenskt Näringsliv, SN, och handlar om de senaste skandalerna på Carema där Morin förordar mer kvalitet i vården. Jag kan inte låta bli att kommentera följande som han skriver:

"När konkurrensutsättning skett har det alltför ofta gjorts utan vetenskaplig utvärdering. Detta har lett till att möjligheterna till lärande om hur valfrihetssystem och konkurrens i välfärden bäst bör utvecklas inte tagits till vara."

Det är ju bara det att det har gjorts men resultatet blev inte vad SN ville och forskarna skälldes ned till den grad att de slutade. SNS rapporten kom för någon månad sedan och dess slutsats var att privatiseringen inte hade tillfört något mervärde i form av effektivisering eller att välfärden hade blivit bättre. Privatiseringskramarna blev helt enkelt förbannade och menade att det visst hade medfört förbättringar eftersom valfriheten hade ökat.

Godnatt!


Olas tankar

Privatisering på ideologisk grund.

SNS seminarium där forskare presenterade sina forskningsresultat i rapporten konkurrensens konsekvenser blev förstasidesstoff för de flesta borgerliga ledarskribenterna. I en debattartikel i DN den 7 september beskriver SNS forskningschef Laura Hartman rapporten:

"Vår övergripande slutsats är att det råder en anmärkningsvärd brist på vetenskapligt baserad kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. Utifrån befintliga studier kan vi inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats.
Inom de flesta områden har vare sig kvaliteten eller effektiviteten ökat av konkurrensen, i den mån det går att mäta med objektiva mått såsom kunskap hos elever eller större jobbchanser. Med reservation för mätproblem, går det heller inte att spåra några generella kvalitetsvinster inom omsorgstjänsterna, bortsett från tillgängligheten som ser ut att ha ökat efter vårdvalet introducerades."

Rapporten säger alltså att det inte gjorts någon forskning under de 20 år som gått sedan starten av att privatisera välfärden. Därmed finns inga belägg för att förbättringar av välfärden har skett genom konkurrensen. Det går helt enkelt inte att göra det på vetenskaplig grund. Däremot kan privatiseringskramarna hävda saker, inte av förnuftsskäl, utan på känslomässig grund.
Det är det som har fått många som är intressenter i privatiseringen, antingen via ideologiska skäl eller av egennytta, att gå i taket och kritisera rapporten eftersom de själva minsann har sett goda exempel på privatiseringen.

Bild: Robert Nyberg

I BT skriver  ledarskribenten till exempel:

"I själva verket har det skett en gigantisk maktförskjutning de senaste 20 åren till föräldrar/elever/patienter. Det är en kvalitetsförbättring som det finns alla skäl att se positivt på."

Men i Carl Bildts regeringens proposition som innebar proppen ur är det just effektivitet och kvalitetsförbättringar som ska uppnås via reformen. Att tävlan skulle trigga till att allt skulle bli bättre.

Men att det inte blev så är inga borgerliga skribenter eller politiker intresserade av. Det får mig att tro att det inte var effektivitet eller kvalitet som var styrande vid införandet. Det var i själva verket av ideologiska skäl och en vilja att föra över skattemedel i privata företagares fickor.

GP SvD DN
Här är ett knippe förnekare:
Anders W Jonsson (C)
Urban Bäckström Svenskt Näringsliv. Politisk sekreterare under Bildt regeringen.
Gunnar Hökmark (M) raljerar som vanligt.

Martin Moberg skriver om att privatiseringskramarna mobiliserar.
Jonas Vlachos är en av författarna.
Sven-Erland tycker att rapporten är en välsignelse.
Eva Mörk är ytterligare en medförfattare.
Marika Lindgren Åsbrink gör en suverän analys.