Moderaterna - bidragspartiet.

När jag häromdagen letade längst in i datorgömmena hittade jag den här artikeln som jag skrev efter valet 2006. Jag fick den publicerad i Ny Tid, Göteborg, någon gång på våren 2007. Det slår mig att ingenting har förändrats med Moderaterna sedan dess. De är beroende av bidrag och de är fortfarande oerhört hemlighetsfulla med vilka som ger dem bidrag och om dessa bidrag är villkorade. När det gäller bidrag och skatter är de i allra högsta grad de gamla Moderaterna.


Moderaterna är beroende av bidrag!



Trots att moderaterna i valrörelsen kallade sig för de ”nya moderaterna” faller de fortfarande i samma gamla argumentation att skattetrycket är för högt i Sverige gentemot omvärlden. Och om inte skattetrycket sänks kommer det att bli elände och fattigdom, sämre tillväxt och människor kommer att fly landet. Deras profetia har ju inte inträffat – trots att de varnat så länge jag kan minnas!

Det är som att starta en grammofonskiva och en moderat, vilken som helst, går igång på samma vis som en sektledare som med ryggradsreflex ropar ut domedagsprofetian att jorden ska gå under ett visst datum. Och om profetian inte uppfylls så kan man alltid skjuta fram när Sveriges undergång kommer att ske pga. det höga skattetrycket.

Varför är det skattetrycket som ändå alltid blir moderaternas viktigaste fråga? Svaret ges från ett researcharbete som TV4 gjort. Bidragsgivarna vill ha valuta för sina pengar.

År 1976 slutade moderaterna, i alla fall officiellt, att ta emot direkta donationer från näringslivet. Det ansågs försätta partiet i beroendeställning. Än i dag hävdar partiet att man inte tar emot bidrag från företag, utan endast mindre belopp från ”enskilda personer”. Men de vill inte uppge vilka dessa donatorer är. Och gör inte det faktum att privata bidragsgivare ger stora summor till partiet att partiet hamnar i beroendeställning till just dessa bidragsgivare?

Moderaterna har fått donationer med 30 miljoner valåret 2006 vilket är mer än tre gånger mer än de fick valåret 2002. Under mandatperioden från, 2003 till valet 2006, har de fått närmare 60 miljoner kronor. Det kan inte på något sätt karaktiseras som ”mindre belopp”. Stora delar har de fått från det hemliga sällskapet Tornet. Moderaterna vägrar att uppge vilka som ger dem pengar. Därför kan inte heller donatorernas syften uppges. Men det är rimligt att tänka sig att de privata donatorerna vill att skatten ska sänkas så därför levererar moderaterna skattesänkningar.

Vid sidan om Schweiz och San Marino är Sverige det enda landet i Europa som saknar en lag om öppen redovisning av ekonomiska bidrag till partierna. Och det är de borgerliga partierna som motsätter sig en förändring.

För att klara ut alla frågetecken som moderaternas bidragsberoende väcker är det viktigt att moderaterna klart och tydligt reder ut begreppen. Inte minst för att en gång för alla få bort misstankar om jäv och frågor om otillbörligt inflytande utifrån ett demokratiskt perspektiv.


Tomas Gustafson (s)

Bidragen ökar

I dagens Borås Tidning (ej digitalt) kunde vi läsa till frukosten att allt fler boråsare behöver socialbidrag. Den moderatledda styrningen av kommunen har ingen aaaningen om varför fler måste få samhällets hjälp.
Låt mig ge lite förslag om vad det kan bero på.
Alliansens politik har inte hjälpt de svagaste på arbetsmarknaden att få jobb.
En grupp bland socialbidragstagarna som klart ökat under 2007 är unga hushåll 18-24 år. Totalt sett är det fler unga hushåll som får socialbidrag. Detta är en direkt effekt av alliansens så kallade arbetslinje med neddragningar av Arbets­förmedlingens åtgärder.
Merparten av den jobbökning som skett i Sverige, pga en osedvanlig hög tillväxt som den förra regeringen lagt fundamentet till, har gått till personer som studerat eller som ­redan är aktiva på arbetsmarknaden. ­Detta ­visar att det är med åtgärder från Arbets­förmedlingen som arbetslösa ökar sina möjligheter att få ett arbete. Arbets­förmedlingen har nu i stället tvingats ­skära ned på åtgärder på grund av regeringens arbetsmarknadspolitik.Konsekvenserna är att anställningsstöd, starta eget-bidrag och arbetsmarknads­utbildning har minskat drastiskt. Detta är åtgärder som vi via forskning vet leder till fortsatt anställning och arbete.
Vilka konsekvenser får detta för utanförskapet? Vad vi ser är en tendens till ökad polarisering på arbetsmarknaden. ­Tillväxten av nya jobb har i första hand kommit de till del som redan är starka på arbets­marknaden. De med en svagare position på arbetsmarknaden, som behöver få hjälp med en åtgärd från Arbetsförmedlingen för att rusta sig för ett kommande arbete, de har inte fått del av den ökande tillgången på arbete.
Vi socialdemokrater förutsatte denna utveckling redan vid budgetdebatten i höstas. Den moderatledda regeringen i Borås ansåg då att vi överdrev och att socialbidragen inte skulle öka utan att de snarare skulle minska.