Rätten till sjukpenning ska baseras på individuell bedömning av hur sjukdomen påverkar den enskildes förmåga att arbeta. Alliansregeringen ändrade den 1 juli det principiella och generella försäkringsskyddet för individen då de införde den s.k rehabiliteringskedjan. Med den infördes, istället för den individuella prövningen av arbetsförmågan, en tidsgräns på ett år för sjukskrivning. Rätten till sjukpenning är numera beroende av vilken sjukdom som individen har. För dem som inte har en sjukdom som accepteras av regelsystemet väntar en prövning av arbetsförmågan gentemot det tidigare ”normala” arbetet till att istället prövas mot alla arbeten som finns på den ”reguljära” arbetsmarknaden. Var och en kan inse att vi numera har ett sjukförsäkringssystem som inte längre är likabehandlande. Tvärtemot blir handläggningen beroende av vilken handläggare du får.
De flesta metoder som används för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete saknar vetenskaplig grund. Det visar en studie från Uppsala Universitet.
De flesta metoder som används för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete saknar vetenskaplig grund. Det visar en studie från Uppsala Universitet.
Att anpassa arbetet efter individens behov, ergonomisk rådgivning på arbetsplatsen, samt en god kontakt mellan behandlande läkare och arbetsplatsen är några av de metoder som visade sig ha otvetydig vetenskaplig grund. Studien visar också stöd för att koordinerade insatser och strukturerade arbetssätt minskar tiden till återgång i arbete för personer med besvär i rörelseorganen.
Det är komplicerat och forskningen är relativt begränsad när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering. Det gör det svårt att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Trots det svåra att mäta effekterna är det rimligt antagande att rehabiliteringskedjans uppmätta effekter har varit långt mer blygsamma än vad den f.d. och den nuvarande socialförsäkringsministern uppger.
Det är komplicerat och forskningen är relativt begränsad när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering. Det gör det svårt att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Trots det svåra att mäta effekterna är det rimligt antagande att rehabiliteringskedjans uppmätta effekter har varit långt mer blygsamma än vad den f.d. och den nuvarande socialförsäkringsministern uppger.
Dock blir det effekt i sista steget – själva utförsäkringen. Det är naturligtvis inte speciellt konstigt när man kastar ut tiotusentals från försäkringssystemet.
Bakom alla torra siffror döljer sig mängder av enskilda människoöden. Den borgerliga politiken ökar sannerligen inte förtroendet för välfärdsstaten.
Rehabiliteringskedjan har inget med rehabilitering att göra.
Rehabiliteringskedjan är enbart administrativa tidsgränser!
Andra som skriver om regeringens sjukförsäkringssystem är bl.a Roger Jönsson, Martin Moberg och den moderata "hälsosamma ekonomisten".
