Bristande information var det främsta skälet till att irländarna i somras röstade nej till EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget. Det visar den undersökning av valresultatet som den irländska regeringen låtit genomföra.
Mer än 40 procent av irländarna uppger att det var bristen på kunskap om vad Lissabonfördraget innebär som fick dem att rösta nej i folkomröstningen som hölls i juni.
Valundersökningen som publicerades på onsdagen visar att irländarnas kunskaper om fördraget är bristfälliga. Så många som en tredjedel trodde till exempel att irländare skulle tvingas göra militärtjänst i en EU-armé och att Irlands förbud mot aborter skulle hävas om Lissabonfördraget blir verklighet.
40 procent av irländarna trodde att den låga irländska bolagsskatten skulle höjas. Ingen av de här frågorna berörs av Lissabonfördraget, men fördes fram av nejsidan i folkomröstningskampanjen.
Andra orsaker till att rösta nej var rädslan för minskat inflytande i EU och att de irländska kollektivavtalen skulle hotas. Det var framför allt lågavlönade, kvinnor och yngre väljare som röstade nej till Lissabonfördraget.
Främsta anledningen till nejröstandet på Irland visar dock tydligt att Sverige resonerat rätt i att fördragsfrågan är för komplex för att lämpa sig för en folkomröstning.