Alliansen och vice statsminister Jan Björklund står handfallna!

Att få möjlighet att få in ett debattsvar i den konservativa tidningen Borås Tidning är svårt om inte omöjligt ibland. Den här gången har jag försökt att få in ett debattsvar på en debattartikel signerad Jan Björklund och Anna Svalander båda FP. Den ena är partiledare och den andra är lokal politiker i Borås. Deras artikel ,som publicerades den andra maj, handlar om hur bra det är att ungdomar får lägre lön och att de minsann har samma förslag som arbetsmarknadens parter har kommit överens om.

Jag skulle tro att BT resonerar som så här. En vice statsministers debattinlägg skall besvaras av minst en riksdagsledamot och inte en vanlig enkel ersättare i fullmäktige i Borås. Eller vad tror du?

Här är mitt svar till de båda folkpartisterna som BT inte har publicerat. Inskickat den fjärde maj.

 

Alliansen och vice statsminister Jan Björklund står handfallna!

Folkpartisterna, Jan Björklund och Anna Svalander, propagerar i ett debattinlägg den 2:e maj att ungdomar ska ha lägre lön än vad de får i ungdomslön enligt kollektivavtal. 

Innan valet 2006 var arbetslösheten 6,5 procent i Sverige. Då kallade Folkpartiet det för massarbetslöshet. Idag är arbetslösheten 7,9 %. Då, 2006, var arbetslösheten Socialdemokraternas fel, enligt Alliansen. I dag är det, enligt Alliansen, alla andras fel än Alliansens att det råder hög arbetslöshet och att en fjärdedel av alla ungdomar är arbetssökande. I dag kallar inte Alliansens vice statsminister det för massarbetslöshet.

Det är alldeles tydligt att Alliansens och Folkpartiets arbetslinje har totalhavererat. Den enda lösningen på dagens arbetslöshetsproblem de har är sänkt krogmoms. Då, i panik, väcker Folkpartiet frågan om huruvida inte ungdomar måste klara sig på 75 procent av en heltidslön med kravet att jobba 100 %. De vill dessutom ”modernisera” arbetsrätten. Det är nysvenska och betyder att göra anställningen otrygg för alla, likt det var i början av förrförra seklet.

Arbetsmarknadens parter har, klokt nog, träffat avtal om att anställa ungdomar till ordinarie löner men på 75 procent av heltid. De 25 procenten som återstår skall ägnas åt att utbilda ungdomarna. Det är ljusmil från Folkpartiets förslag om sänkta ungdomslöner.

Massarbetslösheten har tagit ett fast grepp om arbetsmarknadsläget och avståndet till full sysselsättning är i dag mycket stort. Då står Alliansen och vice statsminister Jan Björklund handfallna!

Finansminister Anders Borg nöjer sig med att Sverige klarar arbetslösheten och ekonomin bättre än Grekland. Är det en bedrift att vara stolt över, Anna Svalander?

Hade vi haft en arbetslöshet som i Norge, Nederländerna eller Tyskland, i stället för den nästan dubbelt så höga i Sverige, så hade vi också haft många miljarder kronor att satsa på skolan och välfärden. Dessutom hade det sannolikt inneburit att pensionerna inte hade behövt sänkas.

Tomas Gustafson, S

SVD ,  Sala Allehanda , SN ,

En dyr reform - utan effekt!

Det är ungefär lika många ungdomar som jobbar nu som jobbade före reformen med generellt sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar” säger Anders Forslund som är professor vid Uppsala universitet och biträdande chef vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Reformen påbörjades redan året efter Alliansens tillträdande och den byggdes på med ytterligare sänkning för tre år sedan. Som vanligt baserades regeringens reform på framräknade teoretiska siffror och förhoppningen var att sänkningen skulle stimulera arbetsgivare att anställa ungdomar.

Reformen har hittills kostat 51,5 miljarder kronor ca 2,6 miljarder mer än vad regeringen har budgeterat med.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, påstår att: ”sänka arbetsgivaravgifter är en dyr metod med osäkra effekter. En hel del tyder på att det inte har någon effekt alls”.

Faktum är att, trots finanskrisen 2008, har inte reformen haft någon som helst vetenskaplig fastställd effekt. Det enda vi kan vara säkra på är att regeringen subventionerat, främst snabbmatskedjor, med totalt 51,5 miljarder kronor sedan 2007.

DN , 

Kaj Raving ,Göran Johansson , Alliansfritt Sverige , Peter Andersson ,

Är den borgerliga pressen så enfaldig?

Är verkligen lägre ungdomslöner och förändrad LAS svaret på ungdomsarbetslösheten? Är folk och borgerliga tidningar så enkelspåriga?
Tidningen Riksdag & Departement har ställt frågan om sänkta ingångslöner är ett bra förslag för att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Som man frågar får man svar. Frågeställningen tycks vara ett beställningsjobb från Centerpartiet och Folkpartiet.

Även BT har skrivit om detta i dagens ledare.


Jag tycker att hela resonemanget ligger farligt nära de låglönejobb som Alliansen så fasligt gärna vill ha. Ska verkligen ungdomar ha ännu lägre löner och villkor än vad de har idag? För det tycks debattörerna glömma; att ungdomar har i allt sämre än dem av oss som har jobb och inte längre är ungdomar. Arbetsgivare tycks vilja ha total makt just nu och de lyfts fram av en regering som går deras ärenden. I många stycken är det rena rama beställningar som effektueras av regeringen. Det räcker med att se hur ungdomar behandlas på sommaren om de fått sommarjobb för att se hur ganska många arbetsgivare agerar.

Nej sanningen är att det behövs inte alls lägre löner eller sk ”modernisering” av LAS. Det behövs fler insatser med utbildning för dem som inte har genomfört gymnasiet.
Det behövs fler utbildningsplatser på komvux. Inte färre som den borgerliga sammanslutningen har genomfört.

LO kom med sin rapport om ungdomsarbetslöshet i går (måndagen) och i den rapporten säger LO bl.a att:

”Regeringens arbetsmarknadspolitik för unga är enligt vår syn fel utformad. Den är inte individuellt anpassad och innehåller inte tillräckliga satsningar på utbildning och praktik. Unga som har varit arbetslösa längre än tre månader får gå in i den så kallade jobbgarantin för ungdomar. I jobbgarantin erbjuds inledningsvis intensifierade jobbsökaraktiviteter i tre månader och först efter det andra aktiva insatser. Det visar sig att en ytterst liten andel, bara 8 procent, fick utbildning eller praktik i jobbgarantin i september 2009. De 20-24-åringar som saknar fullständig gymnasieutbildning kan inte lösa sitt problem långsiktigt genom CV-utformning och jobbsökeri. Felaktiga insatser riskerar istället att förlänga arbetslösheten. Vi föreslår därför att kravet på tre månaders öppen arbetslöshet innan unga får ta del av jobbgarantin slopas för dem utan gymnasieutbildning. Det ska dock inte innebära att ungas rätt till arbetslöshetsersättning inskränks. Dessutom bör elever under den sista terminen i gymnasiet ses som varslade och få stöd och information av Arbetsförmedlingen innan skolan är slut”.

När det gäller den borgerliga sammanslutninngen så borde den reflektera över att ett lands välfärd mäts efter hur väl landet tar hand om de sämst ställda inte efter hur duktiga de är på att trampa på dem.

Roger Jönsson och Emilia Bjuggren skriver insiktsfullt om ungdomar och deras rättigheter.

Framtidskraft som försummas

En förutsättning för att unga människor ska kunna skapa en egen tillvaro och ta steget in i vuxenlivet är att man får möjlighet att försörja sig och skaffa bostad.Oavsett om man väljer att studera vidare eller söker sig ut på arbetsmarknaden efter avslutad skolgång, måste det finnas villkor som skapar utrymme för ekonomisk trygghet, personlig utveckling och framtidstro.
Men hur ser det ut i Sverige idag?

Den rödgröna granskningsgruppen har nu lämnat ytterligare en rapport från sin granskning.

Läs - Framtidskraft som försummas.

Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport

View more documents from Rödgrönt samarbete för framtiden.