lördag 1 januari 2011

2011 blir ett bra Socialdemokratiskt år!

Mitt första blogginlägg på det nya året kommer att handla om vilket bra år 2011 kommer att bli för socialdemokratin.

På förtroenderådet i höstas medgav Mona Sahlin att hon inte trodde på den politik som vi alla gick till val på. Eftersom partiledaren inte trodde på vår gemensamma rödgröna politik var det lätt för svenska folket att genomskåda och de gav följdaktigt inte sitt förtroende till oss.

Dessutom vill Mona ha en bortre parantes i a-kassan. Det kommer bara att betyda lönedumpning. Vilket skulle få högerkrafter att jubla. När den arbetslöse når stupstocken i a-kassan blir han/hon tvungen att ta jobb till vilken lön som helst. Vill vi det som socialdemokrater? I USA är det vad som sker efter 26 veckors arbetslöshet. Högutbildade med lång arbetslivserfarenhet tvingas att ta jobb som hamburgerkockar och sälja sin bostad. Antalet nyfattiga ökar och därmed klyftorna i samhället. Man häpnar när tom IFMetallordföranden Stefan Löfvén säger sig vara för en sådan parantes. Kan vi verkligen vara för en sådan otrygghet? Nej säger jag!

Vänner - inte ska S föra en politik för otrygghet - tvärtom ska vi föra en politik som formulerar framtidens politik. Vi ska föra en politik som bekämpar orättvisor och alla demokratiska underskott. Svensken står bakom Socialdemokratisk välfärdspolitik (den som Moderaterna har tagit över). Vi ska ta tillbaka och vi ska göra vår ekonomiska analys utan att snegla på vad Svenskt Näringsliv säger och prbyråerna får vara tydliga med vilka som betalar deras löner. Nu måste vi på nytt föra en trovärdig välfärds – och reformpolitik.

Kongressen blir, som alla vet, viktig. Men jag tror att det vänder under 2011. 2011 blir ett bra Socialdemokratiskt år!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror som du!
Vinden vänder!

Anonym sa...

Men om man säger att vi ska ha en a-kassa som garanterar att "högutbildade" aldrig behöver ta jobb som "hamburgerkockar" - vilka budskap sänder man då?

Först och främst så säger man ju uppenbarligen att högutbildade i något avseende är finare eller värdefullare än "hamburgerkockar" (annars hade ju hela diskussionen varit en icke-fråga). Och det är säkert många som tycker så, men jag är samtidigt allergisk mot att sortera människor på det sättet.

Man ska naturligtvis inte tillåta arbeten som är skamliga/förnedrande på något sätt. Jag vet inte om "hamburgerkockar" är ett sådant arbete. Men om a-kassan måste utformas för att rädda människor från hamburgeryrket, så antyder ju det att hamburgerbranschen inte borde accepteras över huvud taget.

Jag tror tvärt om att människovärdet inte sitter i vilken utbildning man har. Man kan vara hur högutbildad som helst, med fina akademiska titlar. Men om ingen behöver de tjänster man är utbildad för så måste man nog ändå vara beredd att byta arbete och inriktning.

Jag ser faktiskt inget fel i att en akademiker som inte hittar arbete inom sitt område förr eller senare måste leta inom andra områden. Sedan kan man naturligtvis diskutera när i tiden ett sådant steg bör tas, och i det individuella fallet om hamburgare nödvändigtvis är det bästa alterantivet. Men även om så skulle vara fallet så ser jag egentligen inte problemet. Att steka hamburgare gör en inte till en sämre människa?

(Alternativet är att säga att en högutbildad akademiker i praktiken ska få rätt till någon form av livslång försörjning med garanti mot hamburgare, men jag är inte säker på att lite universitetsstudier omedelbart gör en förtjänt av det...)