"De mest nya Moderaterna"

Intressant iakttagelse från informationsartikeln i DN med avsändare Fredrik Reinfeldt (Per Schlingmann) som visar på att M fullständigt kommer att strunta i de övriga partierna i Alliansen inför valet 2014. Moderaterna tillsätter nu fem arbetsgrupper vars resultat ska ligga till grund för valrörelsen 2014.

"Arbetsgruppernas slutsatser och förslag ska vara klara till Moderaternas partistämma nästa höst och därefter utgöra våra utgångspunkter och ingångsvärden för den politik vi tillsammans med de andra partierna i Alliansen vill möta väljarna med i valet 2014."

Att moderaterna nu tillsätter dessa arbetsgrupper är ett jäktat försök att verka vara aktiva och inte passiva. Jäktade för att de nu känner att Stefan Löfven och socialdemokraterna flåsar dem i nacken. Det är ett försök att få människor att tro att de är handlingskraftiga.

Moderaterna har naturligtvis insett att de saknar politik för de viktiga frågorna som Sverige står inför. Därför är det smart av honom (Schlingmann?) att tysta kritikerna genom att tillsätta ett antal arbetsgrupper.

Arbetsgrupperna är:

Sysselsättning – Anders Borg.
Skolan – Margareta Pålsson.
Hälsofrågor – Filippa Reinfeldt.
Insatser mot kriminalitet – Beatrice Ask.
Klimat – Sofia Arkelsten

Resultatet från gruppen hälsofrågor kommer vi enbart att få reda på om det är positivt för Filippa Reinfeldt själv. Om inte, brukar hon inte uttala sig. Klimatgruppen kommer naturligtvis att inleda rapporten med en redogörelse för hur de gamla högerpartiet redan på 20-talet stred för att få förståelse för reformer på klimatområdet. När det gäller sysselsättning kommer vi att få läsa om kreativa tolkningar av SCB:s fakta.

Rapporterna bygger förmodligen även in det som kommer fram från regeringens framtidskommission som ska ta fram de utmaningar som Sverige står inför. Allt, både framtidskommission som Moderaternas arbetsgrupper, betalas av dig som skattebetalare.

Var det för övrigt någon som läste i någon av de borgerliga tidningarna om Sentios opinionsundersökning som visade att Socialdemokraterna nu är större än M och att de rödgröna är större än Alliansen? Trodde inte det.

Daniel Swedin , Johan Westerholm , Alliansfritt Sverige , Kulturbloggen , Högbergs tankar

Blir "mattelyftet" ett lyft för Alliansen?

Regeringen vill satsa  totalt 2,6 miljarder på att förbättra undervisningen i matematik de närmaste fyra  till fem åren. Av dessa pengar är ca en miljard ny, resten är gamla satsningar på ca 1,6 miljarder som regeringen tidigare har satt av i olika småsatsningar. Där visar utbildningsministern att han kan addera!
"Mattelyftet" kallar regeringen satsningen, som de fyra allianspartierna kommit överens om i sitt budgetförslag. ( Mattelyftet är också ett företag. Undrar om Björklund får provision därifrån?)

Jan Björklund säger att:

"Lärarna ska stå i katedern och undervisa matte, istället för att låta eleverna sitta och räkna själva i sina bänkar".

Äldre tiders katederundervisning?Han står dock inte.

För mig är Jan Björklund i allt väldigt lik de befäl jag som beväring mötte på A6 i Jönköping i början av 70 - talet. Då kanske de var gångbara. Det var ju mitt upp i det kalla kriget och en order var inte att säga emot. Men nu är det 2010-talet och en major kan sägas emot.

Men den katederundervisning som Björklund talar om är förödande för dem som inte har guldkantade föräldrar som kan hjälpa dem. Självklart måste läraren se alla elever. Inte en grå massa av elever utan varje elev. Då måste läraren ned från sin kateder och hjälpa enskilda elever.

I den konservatism som syftar till att föra pedagogiska metoder inom skolan  tillbaka till femtiotalet som Jan Björklund ägnar sig åt ingår kateder undervisning och mer läxor. Men jag tror att den pedagogik som utbildningsministern för fram bara förstärker klasskillnader och att den som har det dåligt förspänt på hemmaplan kommer längre bort från att lära sig.

Missförstå mig inte. Jag tycker att det är bra att fler lärare ingår i undervisningen och kanske inte bara i ämnet matte. Björklund har ju knyckt idén av Skolverket. Men hälften av alla lärare har inte behörighet och det finns helt enkelt för få lärare. Och varför förstärks inte matematikundervisningen på de yrkesförberedande programmen? De skall tvärtom få färre mattetimmar.

Därför kan en liten matematiklektion vara något att fundera på för Alliansen.

Att sänka restaurangmomsen kostar 5,5 miljarder kronor och beräknas ge maximalt 3 500 jobb. Men det är en ytterst optimistisk kalkyl. Varje jobb inom krogbranchen skulle då kosta 1,5 miljoner kronor.
5,5 miljarder skulle räcka till att anställa drygt 10 000 nya lärare. Pengarna för ett enda nytt krogjobb skulle räcka till tre lärarlöner. Den som tror att en ny servitris är långsiktigt bättre för svensk konkurrenskraft än tre nya lärare kan räcka upp handen.


Dessutom tycker jag att Sveriges lärare ska få ägna sig åt pedagogiska inriktningen och att det inte är arbetsuppgifter för en före detta major som råkar sitta i regeringen. Det är det jag menar när jag säger att Björklund aldrig har lämnat det militära.


Värmlands Folkblad, Dalademokraten ,
 

Martin Moberg bloggar i ämnet.
Det är inte konstigt att Jan Björklund (Fp) är nöjd.

Att förstatliga skolan är ingen bra idé!

En majoritet av svenska folket tycker att skolan bör förstatligas visar en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. På den raka frågan om skolan bör förstatligas svarar 56 procent av de tillfrågade ja. Om detta hade LR kallat till Almedalsseminarium på måndagen.

Det var väl tur att undersökningen visade just det resultatet eftersom Lärarnas Riksförbund driver frågan om att förstatliga skolan. Av de politiska partierna driver Folkpartiet frågan hårt.

LR berättade säkert inte att när staten styrde skolan uppfattades skolan som en byråkratisk koloss med detaljerad styrning i stort som i smått. Det var besvärligt med det dubbelkommando som orsakades av att lärare var statligt anställda men övrig personal anställd av kommunen. Det var otydligt att lokaler och skolmat hade kommunal styrning medan regelverket var statligt.

Argumentationen för att kommunalisera skolan var ungefär så här om jag minns rätt. Kommunaliseringen gjorde det möjligt att konkretisera de nationella kursplanerna till lokal plan, d.v.s. lärarna kunde vara med och utveckla målen med hänsyn till de lokala förhållandena. Genom kommunaliseringen skulle lärarens yrkesroll stärkas.

Genom reformen skulle inte bara föräldrar ges större möjlighet till insyn och ett större engagemang för verksamheten utan även personalens engagemang och kreativitet skulle öka. Kommunaliseringen skulle medföra att skolan blev mer likvärdig för alla elever och att alla elever fick chansen att utvecklas individuellt ur ett pedagogiskt perspektiv.

När det gäller kommunaliseringen av skolan som genomfördes 1992 är det värt att känna till att den inte var en ensam reform. Utöver införandet av skolpeng och möjligheten att starta fristående skolor genomfördes i samband (före och efter) med kommunaliseringen en rad genomgripande reformer inom skolväsendet. Lärarutbildningen gjordes om, gymnasieskolans linjer blev program och de tvååriga linjerna försvann, en ny läroplan infördes, liksom ett nytt målrelaterat betygssystem.

Det är därför omöjligt att ange vilken effekt kommunaliseringen eller andra åtgärder har haft på hur dagens skola fungerar.

Det är möjligt att det inte blev just som utbildningsminister Göran Persson vision av kommunaliseringen var men det är lite grunt från Lärarnas Riksförbund att vilja förstatliga bara för att höja den status som de anser att lärarna förlorade på reformen. Skolan är säkert värd fler argument än så för att förändras.

Erik Lakomaa, ekonomie doktor, Handelshögskolan , säger så här:

”Med tanke på detta är det naivt att tro att man genom att återförstatliga skolan skulle kunna lösa de problem som beskrivs. Skall man utifrån de begränsade empiriska underlag som finns att tillgå ändå försöka sig på en slutsats bör snarast denna bli att kommunaliseringen uppnådde ungefär det som den var avsett att göra. Den löste inte alla skolans problem i ett slag men den såg till att genom att flytta ansvaret närmare skattebetalarna bryta en ohållbar utveckling”.

Jag tycker att det är högst tveksamt om skolans problem verkligen är organisatoriska. Inte ens lärarnas problem är organisatoriska. Det stora problemet är att skolan redan nu håller på att förstatligas genom att friskolorna står utanför kommunernas ansvar för skolan. Kommunen har ingen vetorätt vid etablering de har ingen verklig insyn i dem utan allt detta sker genom statens försorg. Kommunen har bara att betala notan. Friskolorna är ett kolossalt smygförstatligande.

Lars Leijonborgs version av kommunaliseringen. SKL:s syn på förstatligande av skolan.

Så här resonerar Kristina Klempt (FP), som dessutom är lärare.