Att förstatliga skolan är ingen bra idé!

En majoritet av svenska folket tycker att skolan bör förstatligas visar en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. På den raka frågan om skolan bör förstatligas svarar 56 procent av de tillfrågade ja. Om detta hade LR kallat till Almedalsseminarium på måndagen.

Det var väl tur att undersökningen visade just det resultatet eftersom Lärarnas Riksförbund driver frågan om att förstatliga skolan. Av de politiska partierna driver Folkpartiet frågan hårt.

LR berättade säkert inte att när staten styrde skolan uppfattades skolan som en byråkratisk koloss med detaljerad styrning i stort som i smått. Det var besvärligt med det dubbelkommando som orsakades av att lärare var statligt anställda men övrig personal anställd av kommunen. Det var otydligt att lokaler och skolmat hade kommunal styrning medan regelverket var statligt.

Argumentationen för att kommunalisera skolan var ungefär så här om jag minns rätt. Kommunaliseringen gjorde det möjligt att konkretisera de nationella kursplanerna till lokal plan, d.v.s. lärarna kunde vara med och utveckla målen med hänsyn till de lokala förhållandena. Genom kommunaliseringen skulle lärarens yrkesroll stärkas.

Genom reformen skulle inte bara föräldrar ges större möjlighet till insyn och ett större engagemang för verksamheten utan även personalens engagemang och kreativitet skulle öka. Kommunaliseringen skulle medföra att skolan blev mer likvärdig för alla elever och att alla elever fick chansen att utvecklas individuellt ur ett pedagogiskt perspektiv.

När det gäller kommunaliseringen av skolan som genomfördes 1992 är det värt att känna till att den inte var en ensam reform. Utöver införandet av skolpeng och möjligheten att starta fristående skolor genomfördes i samband (före och efter) med kommunaliseringen en rad genomgripande reformer inom skolväsendet. Lärarutbildningen gjordes om, gymnasieskolans linjer blev program och de tvååriga linjerna försvann, en ny läroplan infördes, liksom ett nytt målrelaterat betygssystem.

Det är därför omöjligt att ange vilken effekt kommunaliseringen eller andra åtgärder har haft på hur dagens skola fungerar.

Det är möjligt att det inte blev just som utbildningsminister Göran Persson vision av kommunaliseringen var men det är lite grunt från Lärarnas Riksförbund att vilja förstatliga bara för att höja den status som de anser att lärarna förlorade på reformen. Skolan är säkert värd fler argument än så för att förändras.

Erik Lakomaa, ekonomie doktor, Handelshögskolan , säger så här:

”Med tanke på detta är det naivt att tro att man genom att återförstatliga skolan skulle kunna lösa de problem som beskrivs. Skall man utifrån de begränsade empiriska underlag som finns att tillgå ändå försöka sig på en slutsats bör snarast denna bli att kommunaliseringen uppnådde ungefär det som den var avsett att göra. Den löste inte alla skolans problem i ett slag men den såg till att genom att flytta ansvaret närmare skattebetalarna bryta en ohållbar utveckling”.

Jag tycker att det är högst tveksamt om skolans problem verkligen är organisatoriska. Inte ens lärarnas problem är organisatoriska. Det stora problemet är att skolan redan nu håller på att förstatligas genom att friskolorna står utanför kommunernas ansvar för skolan. Kommunen har ingen vetorätt vid etablering de har ingen verklig insyn i dem utan allt detta sker genom statens försorg. Kommunen har bara att betala notan. Friskolorna är ett kolossalt smygförstatligande.

Lars Leijonborgs version av kommunaliseringen. SKL:s syn på förstatligande av skolan.

Så här resonerar Kristina Klempt (FP), som dessutom är lärare.

Carl Bildt regeringen var för länge sedan.

Det var då som avregleringarna som skulle göra allt billigare och bättre genomfördes. Det var då som friskolereformen tvingades på oss. Någon som kommer ihåg argumenten? Huvudmotivet med friskolereformen var att skapa utrymme för större mångfald i skolans värld. Åtskilliga lärare upplevde att de i den offentliga skolan hade små möjligheter att arbeta med en pedagogisk inriktning som de trodde på. Blev det så? Svaret måste bli nej! När reformen genomfördes 1992 var det stora flertalet friskolor ekonomiska föreningar och kollektiv. Idag är de vinstdrivna aktiebolag. Tanken var aldrig att vinstdrivande företag skulle tjäna pengar på våra gemensamma skattemedel. Friskolorna har inte inneburit en mångfald av pedagogiska inriktningar. Friskolorna har färre utbildade lärare, inga bibliotek med mera. Med två decenniers erfarenhet pekar inte mycket på att kvaliteten i friskolorna nämnvärt har ökats. Landets elever och lärare behöver inte mer av friskolor med mer av flashiga annonser på varför just ditt barn ska gå just där. Skolan behöver stabilitet och fokus på att skapa kunskap för ungar så att de kan gå ut i livet. Att släppa fram fler friskolor gör helt enkelt inte skolan bättre. Andra som skriver om marknaden är ex Viktor Tullgren, Lennart Andreasson. Maria Hagboms artikel från Dagens Samhälle förändrar inte mitt resonemang.

Friskolor, Mona´s tal och ett inte alltför ärorikt pris.

Häromdagen kom en rapport från Lärarförbundet som låtit SCB titta på alla niondeklassers lutbetyg från 1990 och framåt. Det visar sig, inte förvånande , att barn med högutbildade föräldrar får högre betyg. Den klyftan har ökat.

Den berömda valfriheten gynnar inte alls arbetareklassens barn. Friskolor gynnar dem med vältaliga föräldrar som kan prata sig till högre betyg för sina barn. Kan du skapa ett rykte, marknadsföra, friskolan som en skola där barn får höga betyg gynnar det naturligtvis vinstuttaget i den skolan.

Den här problematiken tar inte (kommer aldrig) Folkpartisternas major att ta upp.
Läs vad Maria Demker skriver om rapporten.

För övrigt lyste Mona ovanligt starkt i torsdags. Det var ett starkt ideologiskt tal framfört med retorisk finess. Kort sagt - strålande. Detta skriver Mats Engström om.

I måndags fick också Andreas Carlgren ”Greenwash-priset” av miljöförbundet Jordens vänner. Men det är inget ärorikt pris han fick. Det var nämligen ett pris för att han är ansvarig för bedräglig och missvisande grön politik.

Om detta har Lena Sommestad mer att berätta.

Den mest veliga regeringen.

Nytt meddelande från den mest veliga regeringen. Den här gången kanske främst visualiserat med hjälp av folkpartisten Jan Björklund.

Häromveckan kom besked att ersättningen till friskolorna skulle förändras med hänsyn till att kommunala skolor har fått minskade ersättningar. Detta blev ofördelaktigt för just friskolorna så därför mobiliserades lobbygrupper av friskolekramare för att påverka regeringen.
Häpna, de lyckades! Regeringen med folkpartisten Björklund i spetsen lyssnade och drog därefter tillbaka förslaget för ytterligare utredning istället.

Så var det med folkpartistisk rättvisa.

Jag undrar vad "den där folkpartistiska bloggaren", som finns på den här portalen, tycker om sin partiledares agerande.

Signaturen yttrandefrihet och Röda Berget har också upprörts över en regering som inte står för vad de gör.

Nytt från kongressen

Jag är nöjd att S äntligen tog beslutet att göra det möjligt att lånefinansiera till infrastruktursatsningar. Det betyder att Sverige äntligen kan börja upprustningen av vägar och järnvägsspår i hela landet. Det är en mycket bättre idé än att som, borgarna, tvinga kommuner och landsting till ett medfinansieringsrace som alla förlorar på.

Svensk trupp skall vara kvar i Afghanistan. Det var ett klokt beslut för kvinnor och barn i landet.

Annelie Hulthén blev invald som ersättare i VU och vi kommer att ikväll få invalt ytterligare sex representanter från Västsverige i Partistyrelsen.

Tyvärr satte inte Partistyrelsen ned foten vad det avser att inskränka vinstintresset i Friskolor. Jag tycker inte att barn och ungdomar ska utgöra en marknadsplats för finansen. Vinst skall tillbaka i verksamheten. Skattekronorna ska inte gå till aktieägare.

Inför partikongressen

Ska skolor och vårdcentraler tillåtas att drivas privat och ge stora vinster till ägarna? Frågan hamnar högt på dagordningen när vi socialdemokrater drar igång vår partikongress nu på onsdag. Vi har högt i tak i vårt parti och många åsikter tillåts diskuteras.

Följ debatten om vinst i friskolor eller i vården. Debatt i P1 mellan Ulf Olsson, Borås, och Robert Nordh, oppositionsråd från Haninge.

Valfrihet får kosta

I Göteborgspostens ledare idag beskrivs att Göteborg är på rätt väg med valfriheten. Tomma skollokaler och planeringsproblem är smällar som kommunen får ta i valfrihetens namn. Skribenten avfärdar lätt gårdagens kritik om inflationstakt i betygssättningen som konkurrensen mellan friskolorna skapar.
I samma tidning finns en artikel som beskriver att de tomma lokalerna som kommun har pga friskoleetableringen kostar kommunen miljontals kronor och att ca 35 behöriga lärare har sagts upp. Behöriga lärare har visat sig vara en grupp som friskolor inte anställer pga att de har för höga lönekrav.
Här finns överlag en politisk agenda vilket blir tydligt i Härryda kommun där det finns en tydlig ambition att privata aktörer ska kunna etablera sig. Den ambitionen har gått så långt att Härryda kommun sitter i förhandlingar med en friskola om att kommunal verksamhet skall övergå i friskoleverksamhet. Utan att informera föräldrar eller politiska motståndare.




Den moderatstyrda regeringen visar nu också sin fackföreningsfientliga inställning genom att föreslå införandet av kvalifikationstid för fackliga studier. Den moderatstyrda regeringen likställer därmed facklig utbildning med den vanliga studieledighetslagen. Det innebär att en nyanställd inte kan verka fullt ut som facklig företrädare innan efter tidigast sex månader. Det är ett helt oskäligt ingripande i den fackliga verksamheten. Allt för att minska de anställdas inflytande och öka arbetsgivarnas möjligheter att lägga veto om facklig utbildning. Ännu ett tecken på det systemskifte som nu borde vara uppenbart för alla.


The Blind Boys of Alabama tillsammans med Preservation Hall Jazz band besöker Konserthuset i Göteborg den 2 november. Kan vara värt ett besök.