Hellre heltid för Rut i vården än en taskig halvtidsanställning i Danderyd!

Nästan en halv miljon är arbetslösa i Sverige. Regeringen vill att några tusen "nysvenskar" och kvinnor ska hjälpa överklassen med livspussel. Och det tänker de gå till val på. Jag säger bara come on.

Jag blir galen på alla siffror som kastas hit och dit i debatten. Almega säger att 11 000 människor har fått ”vita” jobb i en bransch som tidigare har varit helt kriminell. Enligt debatten har ingen jobbat ärligt inom tjänstebranschen tidigare. De reportrar som köper tjänsterna och får bidrag för det accepterar utan att tänka efter Almegas siffror. Almega som är part i målet.
Men det finns en som verkligen analyserat siffrorna. Som tittat på alla de miljonerna som betalats ut, hur mycket varje jobb kostar skattebetalarna, antalet (och vilka) som utnyttjat bidraget och hur många som faktiskt fått jobb. Då får vi en helt annan verklighet beskriven för oss. Roland Spånt, doktor i nationalekonomi och tidigare chefsekonom på TCO, kan i motsats till journalisterna räkna: 11 000 jobb är på sin höjd 900 nya. Varje nytt jobb, de flesta i storstädernas burgna kvarter, kostar ungefär 800 000.

Men för den moderata politikern Lars Dahlén kvittar det hur många jobb som skapats. Tio st för en miljard styck är OK för den moderate fullmäktigeledamoten. Lyssna på radiodebatten (länk finns nedan) där han uttrycker hur detta är ideologi och frihet för honom.

Vilka som köper tjänsterna framgår av Aftonbladets artikel i dagens tidning.

De inkomstskattesänkningar som högerregeringen har genomfört betyder att den offentliga sektorns inkomster minskar med 80 miljarder kronor varje år. Kerstin Hermanssons parti Centern bidrar på så vis till att betydligt fler jobb försvinner än de jobb som Centern säger sig ha skapat genom att subventionera städning. Det nämnde inte Kerstin Hermansson i den debatt som hon deltog i under måndag eftermiddag. Maud Olofsson vill för övrigt även subventionera hundpromenader och erkänner att det inte finns någon begränsning för vad Center kan tänkas subventionera med skattemedel. Det är enbart hennes fantasi som sätter begränsningarna. Som Börje Hörnlund så sant säger om Maud Olofsson, - ”Maud sitter längst bak i en fyrmannabob, och skriker högst, men hon styr inte”.

Däremot finns det stora begränsningar när det gäller Centerns insikt vilka behov som finns inom vård, skola och omsorg.

Som vanligt skriver Mahamad insiktsfullt om de orättvisor som bidraget till en liten del av sveriges befolkning utgör. Även Sjölander har rätt då han skriver att verklighetens folk skiter i Rut.