Inga oegentligheter upptäcktes- däremot en del oroande brister

Är titeln på pressmeddelandet från revisorerna i Västra Götalands Regionen. De har släppt en rapport om brister inom skyddet för oegentligheter. Rapporten avslöjar allvarliga brister på väldigt många områden.

Rapport%20 skyddet%20mot%20oegentligheter%20fn%20sn%20o%20rs

View more documents from tomas51.

Det regelverk som skall ligga till grund för ett etiskt försvarbart handlande är otydligt. Inköpspolicyn stämmer exempelvis inte helt överens med dess tillämpningsföreskrifter. Och ansvarsfördelningen är otydlig, det är svårt att avgöra vem som ansvarar för vad i upphandlingsverksamheten.

Än värre blir det när revisorerna konstaterar att det inom regionen inte funnits några kontrollsystem eller rutiner för att se till att de etiska regler som finns också följs. Man stämmer exempelvis inte av anställdas bisysslor mot leverantörsregistret. Det finns heller ingen tydlig plan för hur incidenter skall rapporteras och följas upp eller uppgifter om vilka sanktioner som drabbar den som avslöjas med fingrarna i syltburken.

Många anställda kan medvetet eller omedvetet, ha brutit mot reglerna utan att någon upptäckt dem. Det gör, i praktiken, regelverket närmast värdelöst.

Är Riksrevisionens revisorer oberoende?

Frågan är berättigad efter de senaste årens ifrågasatta granskningar.

I våras fick Sida löpa gatlopp i svensk media efter att Riksrevisionsverket riktade skarp kritik. Gunilla Carlsson var inte sen att även hon utdela kritik med påföljden att resurser till Sida ströps och att Sidas generaldirektör fick sparken. Det är därför med stor förvåning jag tar del av att Riksrevisionsverket även granskat UD där Gunilla Carlsson är chef för biståndsdelen. Det visar sig då att Gunilla Carlsson har ännu mindre ordning på sitt eget fögderi än vad Sida har haft. Systemen för intern styrning och kontroll är inte lika välutvecklade som hos Sida, UD:s styrdokument är svagare, och det finns indikationer på brister i den interna effektiviteten i UD:s handläggning av biståndet.”

Med detta lade man studien i byrålådan.

Enligt sin hemsida är Riksrevisionen en del av riksdagens kontrollmakt. Riksrevisionens uppdrag är att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning. Därigenom granskar de regeringen och är en demokratisk utpost för innevånare. Anmärkningsvärt är att hemlighålla studien och inte gå vidare med den.

När Riksrevisionens revisorer kritiserade Sida gjordes den rapporten (oegentligheter inom bistånd) av en ex-politiker som beskrev sig själv som moderatkompis till Gunilla Carlsson. Rapporten kunde sedermera i stort sett i alla delar avskrivas. Rena oegentligheter kunde enbart styrkas i tre delar. Därför uppstod en berättigad misstanke om att Riksrevisionens misskreditering av SIDA hade ett politiskt syfte. Riksrevisionen har tidigare kritiserats för att flera av myndighetens högsta chefer rekryterats från just regeringen och regeringskansliet.

Det blir tveksamt att granska gamla kompisar.

Riksrevisionen skall vara oberoende - men är den det? Frågan är befogad med hänsyn till hur Riksrevisionen har agerat på sistonde. Främst sedan den borgerliga regeringen kom till makten 2006. Det går inte att bortse från att den snorkiga och överlägsna tonen som Riksrevisorn Gudrun Antemar visar upp också döljer något. Möjligen var hon såpass arrogant att inslaget förstörde sig självt. Har i varje fall inte hittat den.




Här kan du själv läsa en sammanfattning av rapporten. Tyvärr har jag inte lyckats få tag i hela.
Och så här uppfattar Riksrevisionen sin roll.

Andra som skriver om Riksrevisionen är Arne Kjörnsberg, Alliansfritt Sverige och Opinionsbloggen.

Regeringen gynnar fuskare

Samtidigt som den moderatstyrda regeringen jagar sjuka, föräldralediga och arbetslösa med blåslampa eftersom de utgår från att alla i den gruppen är fuskare avskaffar de revisionsplikten för småföretagare.
Där skall det inte kontrolleras, minsann.

Skatteverket tror att fusket bland småföretag är utbrett-Det är en väldigt hög andel fusk bland småföretag jämfört med större företag och privatpersoner. Det kan bero på att det ofta är ägaren som själv styr och leder företaget, och ofta ligger den privata plånboken nära företagets. En annan förklaring är att många verkar inom branscher där kunderna betalar kontant, och då är det enklare att stoppa undan svarta pengar, säger Günter Björklund, revisionschef på Skatteverket.

På ekobrottsmyndigheten kommer 10 procent av alla brottsanmälningar från revisorer. 2006 var det 321 stycken. Ofta är de väldigt välgrundade och leder till brottsutredning.- Vi tror också att revissorn har en preventiv effekt, bara att man känner till att revisorn kan göra en anmälan gör att man avstår från brott. Utan revisorsplikt kan man befara att den oaktsamma brottsligheten kommer att öka, säger Katarina Holmberg, verksjurist på eko brottsmyndigheten.

Den kontrollen kommer man att ta bort medan regeringen samtidigt hetsar mot dem som är arbetslösa eller sjuka. Det visar sig att regeringen gynnar fuskande småföretagare på bekostnad av dem som är ärliga. Och varför de tycker så illa om sjuka och arbetslösa är en gåta.

Du kan läsa om det här.

Andra som skriver om regeringens urskillningslösa jakt: Eva Hedesand-Lundqvist och Claes Krantz.

Vet de vad de sysslar med?

En granskning, gjord av Riksrevisionen, visar att regeringens bedömningar om förväntade effekter av arbetsmarknadspolitiken vare sig redovisas eller går att spåra. Det får negativa konsekvenser för insynen i finanspolitiken och möjligheten att utkräva ansvar.

Genomgången visar också att antaganden om den förda politikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet inte redovisas i samband med att arbetsmarknadspolitiska aktiviteter införs eller avskaffas. Det går alltså inte att utifrån de ekonomiska propositionerna utvärdera regeringens bedömning av förväntade effekter av en omläggning av arbetsmarknadspolitiken.

Riksrevisionens anlalys kokar ned till att regeringen borde därför redovisa vilka antaganden som ligger till grund för bedömningen av arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet. Ett enkelt sätt att öka öppenheten i regeringens budgetförslag är att de bedömningar och beräkningar som regeringen gör publiceras.

Regeringen vet alltså inget om vad instegsjobb, sänkta arbetsavgifter och alla andra dumheter som de gör innebär för sysselsättningen. Eller i varje fall vill de inte visa allmänheten.