Avveckla religiösa friskolor nu!

Statsvetaren Bo Rothstein i Göteborg har gjort en intressant iakttagelse som jag bara måste dela med mig av.

Grundlagen står över alla andra lagar. Den är så att säga alla lagars moder. Det som bryter mot grundlagen skall beivras.
I Regeringsformen 1 kap 9§ kan man läsa:

" Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet"

.
Stycket innehåller tre viktiga principer - saklighet, opartiskhet och likhet inför lagen. Bo Rothstein menar att stycket innebär att det inte är möjligt att driva religiösa friskolor med offentliga medel. Det borde även gälla förskolor, tycker jag.

Ett aktuellt exempel på en sådan skola som borde avvecklas omgående är Römosseskolan i Göteborg som drivs av den numera tjänstlediga moderata riksdagsmannen, Abdirizak Waberi, i Göteborg.

Friskolor igen

Friskolornas riksförbund lägger ett alldeles utmärkt förslag i sitt remissvar om "den nya skollagen". Deras tanke är att bolag och stiftelser som vill starta friskolor skall ha en auktorisation av Skolinspektionen efter en mer grundlig kvalitetskontroll än den som sker idag.

Därefter är det kommunen som godkänner etableringen.

Första gången som man hör något vettigt från den organisationen.

Friskolesystemet bör utvärderas

Ett nytt problem som nu uppmärksammas av Institutet för Näringslivsforskning är betygsinflationen. Det sätts alldeles för många toppbetyg i skolan som inte motsvarar kunskapsnivån.

Det är friskolorna som eldar på betygsinflationen. Det sker i kampen om skattebetalarnas pengar. Konsekvensen blir olika villkor för gymnasieskolorna.

Höga betyg och ”mutor” som lockbeten har blivit nya inslag i den svenska skolan. Samtidigt har ägarna till flera friskolor kunnat håva in stora vinster i sina privata fickor.
Så nu har Björklund (FP) fått en ny debatt: Hur ska han se till att kvaliteten på skolans undervisning håller måttet?


Björklund tänker då reflexmässigt som den major han är. Skolinspektionen får i uppdrag av major Björklund att dubbelkolla betygssättningen i de svenska skolorna – kommunala som fristående privata. Funkar det inte - övervaka mer. Har det uppstått ett problem - fler kontroller.

Nej, det borde vara dags att göra en seriös utvärdering av systemet med friskolor. Den svenska skolan mår inte bra och den borgerliga regeringen har inte lyckats höja kvaliteten. Hur mycket har friskolorna kostat och till vilken grad är de del av den försämrade skolan?

Andra som skriver om betyg är Magnus Holst, Jan Andersson.

Friskoledebatten # 2

Tja, det var ju bara en tidsfråga innan den gamle förkämpen för friskolor, Kjell-Olof Feldt, skulle blanda sig i debatten. Nu saknas väl egentligen enbart Widar Andersson för att samlingen ska bli komplett.

Jag betraktar Kjell-Olof Feldts inlägg i debatten som en partsinlaga. Han har självklart intresse av att friskolorna blir så många som möjligt.
Det sägs av Kjell-Olof Feldt att det finns undersökningar som visar att friskolor inte alls utarmar den kommunala skolan eller segregerar eleverna. Han är välkommen att besöka Borås för att se motsatsen.

Jag kommer ihåg när Miljöpartiet hjälpte borgerligheten med att införa friskolesystemet.Tanken var då inte att stora skolkoncerner skulle tjäna pengar på skattebetalare. Eller att alla skolor skulle tvingas lägga stora belopp på marknadsföring, för att locka elever med häftiga datorer och så lite plugg som möjligt. Tanken var att öka den pedagogiska valfriheten. Skolverkets egna utvärdering som kom 2005 visar att så inte blev fallet. I stället misstänker jag att de fristående skolorna gränsar till att vara enfaldiga. Inte mycket av pedagogisk mångfald där.

Det går att läsa i dagspressen att det har skett en dramatisk nedläggning av kommunala grundskolor i Sverige, visserligen beroende av att färre barn går i skolan nu, men också på grund av de stora besparingar som nu sker i kommunerna. Och nu hotas med att det är gymnasieskolornas tur. Men grejen är att då kommunen lägger ned en skola uppstår ett behov av en skola i närområdet och då startar man bara en friskola. Så mycket betyder det kommunala självstyret. Och i besparingstider sparas det ännu mer på den kommunala skola som finns kvar. På så sätt blir det en negativ spiral som påverkar den kommunala skolan.
Det är så den kommunala skolan kommer att utarmas.

Och att friskolebranchen är lukrativ vittnar följande artikel om.

En centralt fabricerad ledare med titeln ”med eller mot vinst” valsar idag runt på landets borgerliga tidningars ledarsidor. Ett citat från den ledaren:
”Naturligtvis kan man kritisera vinster, men perspektivet måste vara ett annat: Går det att gå med vinst för en skola så betalar nog kommunen i fråga för mycket för alla skolor. Vinsten är ett tecken på att det finns en potential att få samma resultat till lägre kostnad och därmed resurser över till skattesänkningar eller annan service inom den kommunala sektorn”.
I många av ledarsidorna i de borgerliga tidningarna berömmer man de socialdemokrater som numera förespråkar friskolorna och den vinst dessa genererar.

Jag för min del skulle bli ytterst tveksam och orolig om mina åsikter skulle hyllas på ledarsidorna i landets borgerliga press.

Kapitulera inför liberalismen?

Sex stycken socialdemokratiska politiker från Stockholmstrakten anser i en debattartikel i DN idag att vi ska kapitulera inför friskolor och acceptera dem. De anser tydligen att Socialdemokratin ska lägga sig i den mittfåra av politiken som Moderaterna har grävt och ockuperat. Vad jag inte kan förstå är varför vi ska skapa otydlighet genom att adoptera borgerliga idéer. Varför ska vi sossar som inte är mellan 30 och 40 år och som inte bor i Stockholmsområdet anamma den liberala ideologi som borgerligheten för.

Som en ljuspunkt står därför de tankar som Carin Jämtin nylanserar på DN debatt häromdagen om att skattepengar för välfärden inte ska hamna i kapitalisternas fickor. Det är en högst rimlig utgångspunkt. Det är inte alls orimligt att begränsa dessa, i många fall multinationella bolags, vinstutdelning.

Friskolor som med benägen hjälp av Miljöpartiet drevs igenom i början av 90-talet hade som främsta argument att de skulle bredda mångfalden av pedagogiska uttryckssätt. Men vad blev det! De är på gränsen till enfaldiga. Nej, jag håller med Roger Jönsson att den kommunalt drivna skolan mycket väl kan stå för den mångfalden.
Men jag håller med debattörerna i ett av avseende. Låt oss debattera frågan på partikongressen i höst.

Det finns många som bloggar i ämnet just nu tex Enn Kokk, Anna Vikström, Bengt Silfverstrand och Robert Noord.

Friskolan - Fri från vad?

Utan att blinka tillstyrker den borgerliga alliansen i Borås att följande gymnasieskolor samt grundfriskolor får etablera eller utöka verksamheten i Borås. Som vanligt gör inte de borgerliga politikerna någon som helst konsekvensanalys.


Sveriges Ridgymnasium. Beslut: Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att Sveriges Ridgymnasium AB får statlig tillsyn och rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola i Alingsås kommun. (E1)
Det är underligt att Borås stad väljer att tillstyrka att en friskola startas i Alingsås, man borde naturligtvis avstått att svara på begäran. Det är också intressant att Alingsås kommun valt att inte tillstyrka begäran. Skälet är, enligt utbildningschefen Peter Johansson, ekonomiska.Enligt skolverkets riksprislista kostar en elev på ett fristående naturbruksgymnasium 157 600 kronor per läsår. Väljer eleverna däremot ett naturbruksgymnasium i landstingens regi kostar platsen tack vare en tidigare skatteväxling 68 188 kronor per läsår. Varför hanterar de borgerliga politikerna våra skattemedel på ett sådant slarvigt sätt?
Ultra Education. Beslut: Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att Ultra Education AB får statlig tillsyn och rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola i Borås. (E2)
På sin webb skriver Ultra Education AB att de utvecklar, marknadsför, säljer och genomför förberedande- och yrkesinriktade utbildningar i hela Sverige. Inom grund- och gymnasieväsendet är Ultra den största fristående utbildningsanordnaren genom bland annat skolkedjorna John Bauergymnasiet och Prolympia.
Ultra har via sitt nätverk av partners och dotter- och intressebolag skapat en plattform för utbildning från grund- till högskolenivå från Ystad till Skellefteå. Företaget har fått flera nationella utmärkelser så som Årets Gasellföretag 2003, 2004 och 2005 samt Ahrens Tillväxtlista 2004. 2005 utsågs företagets grundare och VD, Rune Tedfors till Entrepreneur of the Year av Ernst&Young. Detta efter att ha haft en tillväxt på över 1000 % de senaste tre åren.
De är idag som koncern Skandinaviens största privata utbildningsföretag. Där handlar utbildning enbart att tjäna pengar på bekostnad av kommunen och eleverna.


Aspero Friskolor. Beslut: Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att Aspero Friskolor AB får statlig tillsyn och rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola i Borås. (E3)
Hur många skolor med idrottsutbud kan den lilla staden Borås mäkta med?
Lärande i Östergötland. Beslut: Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att Lärande i Östergötland AB får statlig tillsyn och rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola i Borås. (E4)
Man kan fråga sig varför vi måste importera friskoleföretag från Östergötland. Här känns det också som att utbudet av utbildningar med hästinriktning är något överetablerat.
Baggium Utbildning. Beslut: Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att Baggium Utbildning AB får statlig tillsyn och rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola i Borås. (E5)
Baggium är ett storföretag som insett att det finns pengar att tjäna på vård/behandlingar och på utbildning. De figurerade häromåret med att missköta ett behandlingshem utanför Kungsbacka (Baggehus). Man blandar behandlingshem, familjehem och utbildning. De skriver i sin årsredovisning att skolan i Borås – Skolan har blivit mycket väl mottagen på orten, inte minst av Borås kommuns tjänstemän och politiker. Koncernen har en omsättning på totalt 257 miljoner kronor.

Vittra. Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att Vittra AB får rätt till bidrag för en fristående grundskola i Borås. (E6)
Vittra bedriver friskoleverksamhet från förskola till gymnasium. De är de enda som jag funnit på webben som har utvecklat ett resonemang kring pedagogiken. Individuell utveckling, ett levande kulturarbete samt utmanande lärmiljöer.
http://www.vittra.se/default.aspx?id=2306&refid=2307
http://www.vittra.se/default.aspx?id=2308&refid=2309
http://www.vittra.se/default.aspx?id=2310&refid=2311

Hestra Friskola. Beslut: Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att David Alm, Hestra Friskola får rätt till bidrag för en fristående grundskola i Borås. (E7)
Det som skiljer Hestra Friskola från kommunala grundskolor är att de, enligt ansökan, ska ha mer idrott samt att de har ett allmänt flummigt ämne som de kallar för ”livskunskap”.
Sverigefinska skolan. Beslut:Kommunstyrelsen tillstyrker hos Skolverket att Sverigefinska skolan i Botkyrka AB får rätt till bidrag för en fristående grundskola i Borås. (E8)
De anger som ett argument för att välja dem att de har så trevliga studieresor. Annars är naturligtvis argumentet att det är en tvåspråkig skola.


Det är häpnadsväckande att de borgerliga politikerna i utbildningsnämnden och i kommunstyrelsen ägnar så lite tid till att analysera vad etableringarna innebär för Borås. Jag tycker också att oavsett vad man kan ha för uppfattning om friskolor ur ett ideologiskt synsätt borde man väl ägna någon tid åt vad dessa friskolor tillför ur ett pedagogiskt hänseende. Trots att nya, från den kommunala skolan skilda, pedagogiska tankar var det främsta argumentet då friskolorna infördes i Sverige hörs inga av dessa argument längre. Nu hörs bara valfrihet, valfrihet och återigen valfrihet – till varje pris.
Jag kan ändå förstå att ledamöter tycker att det är svårt. Det krävs nämligen en hel del för att få insyn i dessa skolor. Det finns därmed ett demokratiskt underskott. Det vore bra att veta vilka intressen som äger skolorna och deras syften. Den informationen är det ytterst tidskrävande att få tag i.

Lite av varje

Beträffande friskolor har Bure ambitioner att bli en utbildningsjätte. Nu slår de ihop sig med friskolekoncernen Anewlearning (tidigare Vittra) med Bures intressebolag Academia. Affären är på 818 miljoner kronor. Nu skall det startas friskolor och tjänas pengar i Sverige.

Iaktagaren kan också meddela att Jackson Brown stämmer McCain efter det att republikanernas kandidat, utan tillåtelse, har använt delar av Brownes gamla hit ”Running on Empty” i kampanjreklamen. Skriver Rolling Stone Magazine.

Sverigedemokraternas Johan Rinderheim, ordförande för Sd i Stockholms län, som sd:s ledning vill utesluta pga bristande lojalitet(ex på demokratiskt parti?) säger i ett uttalande i SvD ”- Sd är ingenting för mjukostar, man ska klara av lite glåpord.

Friskola till varje pris

Landets kommuner ska inte ha något inflytande över etableringen av fristående skolor. Moderaternas utbildningskommitté vill sätta stopp för kommunpolitikernas möjlighet att säga vad de tycker och påverka möjligheterna för att starta den planerade friskolan. Men moderaterna vill också ge möjlighet för att underlätta avknoppningar och göra det möjligt för friskolor att överklaga och pröva ersättningens storlek. Dessutom föreslås tuffare kontroll av friskolor som ska få besök av statliga inspektörer redan första året istället för som nu inom en treårsperiod. Den kontrollen ska ske i efterhand och inte som jag tycker innan de startar sin friskola.


– Man frågar inte Konsum om de vill att Ica ska få starta, motiverade Mats Gerdau.

Gerdau är mer än lovligt naiv för att vara någorlunda vuxen. Onelinern är bländande, men han missar poängen. Konsum har inte ansvaret för livsmedelsförsörjningen i en kommun. Dessutom är Konsum ett dåligt exempel eftersom det inte finns några kvar i våra trakter, alla är nedlagda. Kunde bli lika med kommunala skolor.

Att få tillstånd att driva en friskola med 300 elever är inte som att få tillstånd att driva en salladsbar. Det är unga människors utbildning och säkerhet det handlar om, då kan å man inte få starta en skola utan att någon granskat ansökan seriöst. säger Marie Granlund, skolpolitisk talesperson för socialdemokraterna.



Redan idag är det alldeles för lätt att starta en friskola, och kommunen - som fått medborgarnas uppdrag att ta ett helhetsansvar för alla elever - har inte särskilt mycket att säga till om. Moderaternas förslag innebär att det ska få poppa upp två-tre skolor bara några månader innan skolstart. Det finns inte en chans för vare sig rektorer eller politiker att använda folks skattepengar effektivt om förutsättningarna kastas helt upp och ned och det inte går att planera elevunderlaget. Och inte minst visar förslaget hur oseriösa moderaterna är.

Eller vad tycker folkpartiet och Anne-Marie Ekström och Anna Svalander i Borås. Borde vara moraliskt av er att svara tycker ni som moderaterna gör? Så här tycker andra ledande folkpartister.



Och andra bloggare tycker så här: Yazdanfar och Krassman.