Håkan Juholt och Tommy Waidelich skriver i en gemensam debattartikel i DN att: ”SNS Konjunkturråd (SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som är en högertanksmedja har presenterat en idé om en satsning på så kallade välfärdsjobb. Långtidsarbetslösa ska utföra viktiga jobb inom välfärden som inte utförs i dag. SNS idé är väl värd att prövas och utvecklas på ett sätt som fungerar inom ramen för en socialdemokratisk ekonomisk politik.” Det är en förbannad tur att de inte har läst det andra delen av förslaget från SNS vilket är att sänka ingångslönerna i servicesektorn och den kommunala sektorn. Det har Anders Borg!
Denna idé med välfärdsjobb skulle då ersätta FAS 3 jobben. Men det tål definitivt att fundera på.
I sin rapport föreslår SNS en gradvis infasning av arbetslösa i välfärdsjobb i takt med att arbetslösheten förlängs. Kravet på den arbetslöse att delta i välfärdsarbete kan börja efter sex månaders arbetslöshet. Huvudtanken är att vård- och omsorgssektorn ska förstärkas med arbetslösa. Detta anser SNS skulle bli billigare för staten än FAS 3 jobben eftersom det inte skulle kosta så mycket som 60 000 kronor per person och år i ersättning till anordnarna. Förslaget betyder i så fall inget annat än att man skulle byta namn på arbetsmarknadsaktiviteten. Jag har då inte läst något om ersättningarna för dem som hamnar i "välfärdsjobben".
Men vänta nu - är inte välfärdsjobb bara en omskrivning av FAS 3 jobb. Är det inte bara ett nytt ord. Jag tror faktiskt att herrarna är helt fel ute. Och det tror jag till dess att någon överbevisat mig om det.
Andra bloggare som har åsikter om välfärdsjobb är Johan Westerholm, Annika Högberg och Claes Krantz. Däremot tycker den moderate bloggaren Roger Södervall att det är väl värt att pröva.
3 kommentarer:
Fas 3 eller Välfärdsjobb, kalla det vad du vill. Det handlar om att skattebetalarna ska få någon valuta för sina skattepengar som går till arbetslösa och samtidigt får de arbetslösa chansen att göra något meningsfullt. Det bästa hade förstås varit att sänka bidragen och skatterna så att det blir lönsamt att arbeta.
Läs min kommentar 31 mars 19.06 till inlägget "Inte mycket nytt under (S)kattesolen" på Silfverstrands blogg. Dessa synpunkter passar här också.
Jag förmodar att avsikten med Juholts och Weidelich's DN-artikel var att lugna marknaden samt villaägare i storstadsregionerna att det inte blir några tvära vänstergirar.
Samt att slå fast att det inte är fult att betala någon för att få det hushållsarbete, som man själv inte hinner med, utfört. Ska vi vara avundsjuka på folk som har det bra ställt, så ska vi kritisera inkomstsskillnaderna och inte hur de rika använder sina pengar.
Eftersom RUT-avdragen redan är införda och utnyttjas av 3 % av skattebetalarna tror jag inte att det att skaka fram så värst många fler jobb ur hushållstjänstesektorn. Förutom inom äldreomsorgen, men då handlar det inte om avdrag utan om fler direkt skattefinansierade jobb. Men då gäller det att spara på andra offentliga utgifter altiernativt kamma hem större skatteintäkter än idag, utan att höja det totala skatteuttaget per capita - alltså genom fler jobb inom den nettoskattebetalande sektorn.
Och det är där de nya jobben i första hand måste skapas - annars blir det inte heller några nya jobb inom den skattefinansierade sektorn! Dessutom ifrågasätter jag om det verkligen behövs så många nya jobb inom vård- och omsorg, som socialdemokratiska partiledningar har påstått vaarje gång de har sablat ner förslag till kortare arbetstid. Den befarade bristen på vårdbiträden har ju hittilss inte infriats, utan tvärtom har även s-styrda kommuner och landsting sagt upp vårdpersonal.
Sedan är jag väldigt trött på anonyma moderater (?) som upprepar mantrat om sänkta bidrag för att det ska bli lönsamt att arbeta, varje gång vi försöker föra en seriös debatt mellan s-företrädare och s-väljare. Det ger dessutom inte fler behövda jobb. Utan bara ett växande långinkomstproletariat, som hotar lönebildningen för de mer behövda.
Om jag vore toppolitiker eller VD i ett storföretag skulle jag förmodlgen göra större nytta för hela samhället genom att ägna några extra timmar åt mitt jobb, alternativ helt enkelt vila när jag är ledig, än att jaga rätt på de absolut lägsta extrapriserna på Willys.
Jag skulle anställa någon som gjorde hushållsarbetet åt mig. Men vore den personen i så fall inte värd att få del av avkastningen av mitt (i så fall extremt högavlönade) arbete, som jag utför medan han /hon sköter mitt hushållarbete?
Vi ska ha ett samhälle där alla kan leva ett drägligt liv och har en inkomst som man kan leva på, och där alla som kan jobba har jobb, som inte bara känns meningsfulla för de själva, utan dessutom är till nytta eller glädje för någon annan.
Därför ska Fas 3 avvecklas i stället för att byta namn. I de fall Fas 3-jobben verkligen är till nytta eller glädje för anordaren ska Fas 3 omvandlas till riktiga jobb med avtalsenliga löner, med eller utan lönebidrag från samhället.
Vad jag efterlyste på den Silfverstrands blogg var åtgärder som gör det mindre riskfyllt för arbetsgivare att ansälla. Men låt oss disktutera det i stället för det ständiga mantrat om sänkta bidrag för att pressa ut folk som ingen arbetsgivare vågar anställa med dagens regelverk, på arbetsmarknaden!
Grundprincipen ska helt sonika vara att arbetsgivaren ska inte ha några kostnader för en anställd som inte är på jobbet.
Återinför gärna det ursprungligen marxistiska begreppet "arbetsköpare" istället för arbetsgivare. Den som köper något, vill ju att det som han köper ska levereras.
En "arbetsköpare" ska alltid kunna betala lönen till den anställde genom att sälja det som den anställde producerar med sitt arbete! Då får vi lönsamama och stabila företag med hög lönebetalningsförmåga.
Så det man - egentligen - gör är att först sänka skatterna så mycket att tusentals personer i välfärdsjobben inom kommun och landsting blir uppsagda för att pengarna inte räcker... sen återanlitar man dem som 'välfärdsjobbare' - helt gratis. Listigt!
Skicka en kommentar